Bloggintresserade

söndag 4 juni 2017

45 safirår firas i Sala silvergruva.

Hej alla mina fina vänner!

Ojojoj vad dålig jag är på att blogga. Borde skämmas. Här händer så mycket och allt på en gång så jag hinner bara inte med (Eller rättare sagt orkar inte).
Det blir många resor för oss på våren och så även i år. Födelsedagar, behandlingar och våran egen 45 årsdag som gifta.

Här kommer det en liten uppdatering från vår resa till Sala 20 maj. Mannen hade lyckats hålla resan hemlig(nästan) för mig trotts att flera var inblandade.
Så det där med att packa var inte lätt.
Våren var ju på väg så vi packade inte så mycket varma kläder. En speciell väska packades dock med tjocka kläder
(som på vintern) och som tålde vatten...........   
Vårt första stopp var i Askersund där vi fikade på ett mysigt fik vid torget.

Skönt väder hade vi åxå så det gick att sitta ute på deras mysiga innergård.


 



 
Tiden var inte riktigt med oss så det fick bli en snabb resa utan flera stopp. Väl i Sala lurade han mig med att ta en annan väg dit vi skulle, när han frågade om jag visste vart (anade jag det ändå)

 
Alltså vilken upplevelse det var. Nästan så det inte går att beskriva.



Gruvan är ju väldigt gammal och många kungar har satt namn på schakten ner till gruvan.

Vi checkade in på vandrarhemmet. Sen hade vi en god stund på oss tills det var dags för oss att byta om och träffa vår speciella guide. 

Vi vandrade runt på området och läste skyltar så mycket historia det är här. Vad vore Sverige i dag utan Sala silvret kan jag känna.
Det blev en lunch på värdshuset ute i trädgården så skönt det var kändes som en riktig försommardag.



Vi åt
en sallad med fisk och kyckling.

Vi bestämde oss för att ta en tur till centrum i Sala vi fick nämligen lite tid över.

Minns ni den här. Så häftigt att det finns någon kvar.
 

Det fanns inte så mycket gamla byggnader kvar trotts att staden är så gammal.
Några hittade vi i alla fall.


Det här vita var sparat inne på en gård.

Det var ju lördag när vi var där och klockan var efter 17.00 så inget var öppet och stan var tom på folk. Några enstaka som satt och åt på uteserveringarna.
Vi återvände till Gruvområdet där fanns så mycket att fota så det kan nog bli en hel bok av det. Jag ska inte trötta ut er med för mycket.

Drottning Kristinas schakt  är ett pampig byggnad här bröt det mycket silvermalm.
Det började att brytas här 1650 allt drevs med vattenkraft. Den är 225 m. djup.

 

Här är "makalösa schaktet" det är från 1622 och här bröts malm tills dess att Drottning Kristinas schakt togs i bruk.
 Malmen var av mycket hög kvalitet därför fick det heta "makalösa schaktet".


Så tar vi en titt på Carl XI schakt.10 sep 1664 bestämdes det att ett nytt schakt skulle öppnas.Här bröts malm fram till nedläggningen 1908. Det är den äldsta laven i Sverige och byggdes 1832-1834.

Så var det då det schakt där vi skulle få en vandring med egen guide.


Nu började jag förstå varför det skulle behövas varma kläder och som tål vatten. I gruvan är det nämligen bara +2 grader.



När vi kom fram till hissen satt det många fladdermöss i taket, de satt kvar som tur var.

 


Här är gången som vi ska gå i. Drottning Ulrika Elionoras gång 155m under jord. 


 Nu är vi redo för en 2½ timmes vandring i Gruvan på 155m djup.Det är svartare än svartast. Släcker han lyktan så börjar man svaja men blundar man då så står man stilla. 10 min så trillar man omkull. Ögat har inget att fästa blicken på.
 Här får vi se en klump med silver. Den är koncentrerad till skillnad mot annan malm som löper i längder. Därför är alla brott här gångar med små hålor som rum.

Arbetarna i gruvan under jord arbetade 12 tim med 1 timmes rast. De hade det ganska bra mot för andra som arbetade ovan jord.
 Det var varken höga eller breda gångar vi gick i.
Några rum var stora En sal heter Viktoriasalen efter kronprinsessan. Där har de konserter och teatrar under året.
   
Sättet att ta sig ner var på stegar. De hade speciella skor för att kunna klättra ner och upp. Det var ganska så mörkt där en pinne i munnen med eld på var deras ljus. 
 
Skorna var i trä med en rem över på undersidan fanns en skåra lagom för pinnen. 

Det var lite kort om historien om gruvdriften. Vill ni veta mer så tycker jag ni ska åka dit och gå en tur så spännande och intressant det var. 


 Vår vistelse var inte slut där. Vi skildes från vår guide vid en dörr och bestämde frukosttiden på morgonen. 

Vi öppnade dörren till sviten och såg detta.
En gång med ljus och längst bort ett bord dukat och kandelaber med tända ljus. 
 
Bordet var dukat med ost korvar kex frukt och en flaska med bubbel naturligtvis.  Det smakade mycket gott efter den långa vandringen och jag var helt slut i benen.

När maten var uppäten och vi skulle gå till sängs då var kl över 12.
Vi firade ju Safirbröllop och var i Sala Silvergruva. 
Det var ju en lyckträff att jag hade hittat ringar till oss med blå safirer och i samma modell som min vigselring fast i silver. Kunde ju inte bli bättre. Vi passade på att förnya våra vigsellöften där nere i gruvan.
Det var mäktigt. Nåt jag inte kommer att glömma.
Sängen var bäddad med värmefilt så det var så skönt att krypa ner och vi sov gott hela natten tills guiden kom med en stor korg med frukost. Så gott det var.


När frukosten var avklarad  hämtades vi och åkte upp i hissen, tog farväl av en mycket fin och trevlig guide.
Våra saker fanns på ett rum på vandrarhemmet där vi fick duscha och byta om innan vår resa gick vidare..



Den dagen gick färden till Forsbacka där min man har varit mycket som barn, hos sin mormor och morfar. Vi åt en härlig middag på Forsbacka värdshus.Tillsammans med 
våra barn med familjer, min mans far och syskon med respektive. Vi tillbringade natten på värdshuset efter frukost bar det av hemåt igen till en vanlig vardag med massor av trevliga minnen.

Det var en del av det som hänt. för att ni ska orka tar vi resten en annan dag
Önskar er alla fina sommardagar 
Kram Meta

9 kommentarer:

Maribel sa...

Hej Meta!
Vilken härlig resa, tack för fina bilder, och berättelse.
Gratulerar till de 45 åren.
Ha det fint /Marika

Susie på Stjärnarve sa...

Vilket otroligt trevligt 45-årsdagsfirande! Nästa år har jag och gubben varit gifta i 50 år, men att ta oss till Sala Silvergruva lär ju inte bli av. För jag förstår ju att man inte kan ha hundar med sig ner i gruvan!! *fniss*
Det var därför extra trevligt om att få läsa om och se bilder på ert festande.
KRAM
Susie

Hajan sa...

Det var ingen dålig "Bröllopsresa" 45 år är mycket.
Min gubbe och jag hann att fira Diamantbröllop. Vi gifte oss
3/3 1951 . Vet inte var åren tog vägen, plötsligt är allt slut,
så tag vara på era minnen. Tack väldigt fin berättelse.
Tusen tack från Hajan

Solstrimmor sa...

Grattis till 45 år tillsammans och en fantastisk resa. Din gubbe går inte av för hackor!

Önskar dig en fin nationaldag!
Kramar från Eva-Mari

Cat sa...

Woaw, vilken resa :-) Sverige och den svenska historien är så spännande och när den serveras så här smakligt är det bara, woaw.
Ha de riktigt gott. Kram, Catarina

HWIT BLOGG sa...

Oj så härligt! Vilket minne :) Underbara bilder från er resa också...
Grattis till er båda!
Sommarkram från Titti

Inger Marie sa...

Hei:)
Så fint å se fra turen deres, ser ut som en innholdsrik og spennende reise.
Ja, det kan blir litt mye innimellom, også hos meg så bloggen min har også blitt nedprioritert i det siste.
Ønsker deg en fin helg:)

Erikslundsliv sa...

Men så trevligt ni haft det! Så häftigt och vilken överraskning du fick av din fina T!
Så fina ringar också, och så fint med förnyande löften.
Till Sala silvergruva ska jag absolut åka någon gång. Inte är det så långt för mig heller!
Ha nu en fin helg och hälsa T! 45 år är bra jobbat av er!
Grattis till er båda!
Kramar, Ann

Theresa williams sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.